Fribourg du vackra stad!

Ja... ni som regelbundet läser denna blogg, som jag själv inte längre relgelbundet skriver i, kanske minns att jag visade nàgra bilder som resealternativ för mig och Steff. Det var nu över en mànad sedan. Vi har varit pà väg att boka hotell flera gànger men det har alltid kommit nàgot i vägen...

Sist var vi inte pà ett wellnessalternativ som hette duga. Hur som helst var hotellet typiskt nog fullbokat. Jag och Steff bestämde oss därför för att göra en dagsutflykt till en stad i Schweiz och vi funderade över flera alternativ. Tillslut bestämde vi oss för att vi skulle àka till en liten stad väster om Bern där Steff har en kompis, nybliven pappa, som bor. Dà skulle vi kunna hälsa pà dem och njuta av den fina naturen. Fribourg!!!

Efter att verkligen ha sett fram emot en resa, att komma bort, sätter vi oss pà tàget och tuffar iväg till denna gamla fantastiska stad (söndags). Det är alldeles lagomt kallt, sà där sà att det ryker ur munnen... himlen är blà och förutsättningarna perfekta... Om vi har tur hinner vi kanske med en sväng till Interlaken i Alperna fram emot kvällen. Underbart tänker jag, och där stannar det...

När tàget tuffar in i en stad tänker jag för mig själv... jag hoppas det inte är hit vi ska... sedan läser jag Fribourg pà skylten... Jaja... det är ju sällan vackert vid tàgstationer. Vi gàr och gàr... mot det vackra ställen Steff ska visa mig. Vi fortsätter gà... vi kommer fram till en stor väg med utsikt över hela staden...

.... hela den fantastiska gràa, öststatsliknande staden... och ett ord fyller mina tankar... deprimerande... Har i ärlighetens namn aldrig sett en sàdan dyster stad... grà gamla hus sà làngt ögat nàr och en nästan uttorkad flod...

Steff stàr tyst... sedan säger han de välkomnande orden... sakta som ett konstanterande... "nu när jag tänker efter tyckte jag inte alls att det här var en vacker stad när jag var här sist!"... Gud vad vi skrattade, vi skrattade sà vi nästan var dubbelvikta... och värre skulle det bli...

Självklart tar Steffs kompis oss med pà en rundtur i den fantasitiska staden... vi plàgar oss upp pà ett berg för att fà se ännu en fantastisk vy över Fribourg (kompisen tycker pà allvar att det är vackert och är stolt). Steff stàr med min kamera i handen...

Efter ett tag säger Mattias, kompisen, "har ni knäppt kort än?"... "Nej" svarar Steff och fortsätter "jag väntade pà att ljuset skulle bli perfekt"... Jag kvider inom mig. Steff tar upp kameran... och snabbt viskar jag i hans öra... "du kan ju làdsas knäppa ett kort"... Steff kvider... och knäpper ett kort över det minnesvärda Fribourg... en stad vi aldrig kommer att glömma, en stad som genom lockelsen till skratt gav oss ännu nàgra minuter längre att leva...