Dopade

Läste just att 23 st EM- stjärnor testat positivt. Så låt oss göra en gissningslek vilka svenskar vi tror kan ha testats positivt. Först tänkte jag att det säkert är amerikaner hela högen men kom sedan på att det kanske var lite väl mycket tunnelseende och sedan slog det mig att amerikaner i ett EM är lätträknade.

Så, om det finns svenskar bland de dopade, vilka, vem skulle det vara? Jag tror att det isf är någon som utövar en styrkegren... typ kula eller spjut eller något liknande, någon jag inte kan namnet på. För det kan bara inte vara så att någon av mina favoriter skulle förnedra sig så!

Jag är ju en av dem som anser att hela landslaget bör bli avstängt som straff om någon dopar sig. Då skulle kontrollen skärpas ännu mer.

Jag väntar... både på era gissningar och tidningens svar!

Packning

Håller på att packa för fullt, eller borde packa för fullt är kanske närmare sanningen. I morgon bitti kl 7:40 bär det av med buss och tåg till Uppsala. Där kommer jag att träffa alla vänner och ha det bra innan jag 7:40 på torsdag flyger till Schweiz.

Jag är sååå smart. Jag tycker att envishet är positivt i många hänseenden men då det gäller mig kan det bli lite väl mycket av den varan. Eftersom jag och Steff hade bestämt att jag skulle flytta ner i augusti kunde jag pga min envishet och stolthet... tro det eller ej så har jag lite stolthet i mig.... inte boka en flygbiljett den 1 september. Det skulle ju inte låta bra att jag än en gång ändrade mina planer, så augusti var flytten tvungen att bli av.

Så jag bokar ett flyg en torsdagsmorgon, den sista augusti, men märk väl AUGUSTI, och kommer fram till Zürich kl 10:00... en torsdag. Detta resulterar i att jag pga att Steff jobbar till fem på kvällen har valt att spendera hela torsdagen på flygplatsen i Zurich, tills Steff kan hämta mig kl 18:00. Sedan jobbar även Steff hela fredagen.... Vad hade jag för val? Jo, att svälja min stolthet och åka på eftermiddagen en dag senare...

Men ni som känner mig ler förmodligen nu och tänker... det är ju M i ett nötskal! Och... den här gången ändrade jag inte mina planer och det måste ju ge lite pluspoäng till min mycket komplexa personlighet!

AAAa...åh TYSTNAD!

Så skönt, så obegripligt skönt... tystnaden sänker sig...

haha, det var allt jag hann skriva innan hunden började skälla som ett tecken på att mina föräldrar och farföräldrar just kommit hem...

Så var det med den tystnaden:) jaja... nu får jag skriva i imperfekt om den underbara tystnaden.
Nu är det redan livat här... jaja...

Nu blev jag på dåligt humör... skriver sedan, då tystnad åter råder... i en annan tid!

Tiden läker alla sår?

Läker tiden alla sår? Nej, jag skulle snarare säga att man hittar strategier att klara av att hantera gamla sår. Träffade idag en kompis som förut var som en syster till mig. Vi bröt relationen för fyra år sedan pga händelser jag inte vill gå in på och har inte träffats sedan dess. Ibland går man på med vardagen utan att förstå hur mycket ett problem/olöst situation påverkar en på det undermedvetna planet... När jag tidigare stötte på henne på stan och tog henne i hand eller kramade henne var det som om en bit av en stor sten lossnade, först då insåg jag hur mycket det har påverkat mig negativt att gå och bära på alla sorgsna känslor.

Idag träffade jag henne i en och en halv timme. Nu tror jag att nästan hela stenen lossnade. Jag behövde på något sätt få ett avslut på det jobbiga som varit, det avslutades så hemskt för fyra år sedan. Det avslutades på ett sätt som gjorde att alla bra minnen suddades ut av en sorgsen känsla. Nu tror jag att vi kan gå vidare och ha en sund kontakt. Vi kommer att höras av ibland och träffas när jag kommer till Sverige och kunna umgås på en bra nivå. Det konstiga var att det var precis som förut mellan oss, när allt var bra. Vi pratade på utan problem och skrattade tillsammans...

Det här behövde jag... och hon?!!

Yes!

...Vi har fått en lägenhet i Zürich och flyttar in den 15:e september, på Vonkis, födelsedag. Detta innebär att den kära canyoning som skulle varit den helgen förmodligen inte blir av!

Nu när vi har boende, en trea på 70 kvm, och jag har lagt upp en länk till höger där ni kan söka flygbiljetter finns det inte längre någon anledning för er att sitta och trycka i Sverige...

Kom till mig!

Den tuffe fegisen

ng.coJag är nu säker på att mitt liv i Schweiz kommer att förändra min personlighet för alltid och ni kommer via min blogg och få följa denna dramatiska förändring. Om mitt liv hade varit en saga hade den inletts med ”det var en gång en fegis som var rädd för allt som kunde leda till en ond bråd död” Slutet på sagan skulle vara ”och så levde den modiga äventyrerskan på gränsen till det farliga hela livet”. Om jag skulle ha plats att skriva hela sagan skulle ni i mitten kunna läsa hur Miyala strax innan den stora flytten utomlands fick erbjudandet att följa med pojkvän och syskon på Canyoning! Ni som inte vet vad detta är informeras härmed att det inte är något för dem som är rädda om sin nacke, sina lungor och sitt liv. Hopp ifrån klippor ned i vatten, vadande i floder vars vatten hotar sluka en, virvlande strömmar som kräver all kraft att kämpa emot, Carolina Klüfts rörelseschema…

Ni vet det där med att göra ett bra intryck… Jo, det hade ju varit att visa hur modiga vi svenskar är. Mitt medvetande är nu splittrat mellan att förbli den fegis jag är eller att hedra lögnen om den modiga svensken vilket samtidigt skulle innebära att jag med mitt skamliga rörelsemönster riskerar dra Carolina Klüfts, enligt Schweizisk tidning ”blondinen från Pippi Långstrumps land” namn i smutsen… Ni svenskar… ta en funderare över hur jag… och nu måste ni se mig framför er i den situationen… hedrar er bäst…

Coola hjälpmedel åt cool tant!

Så då är jag tillbaka från min lilla mormor, och jag lovade ju er ett kort!

Jo, ibland upptäcker man hur bra det är att bo i Sverige! Från att förut ha sett så pass dåligt att ett huvud blir en kiwi, gammal pojkvän blir hund och en fot på ett bord blir en vas kan mormor nu äntligen se sitt barnbarns ljuva ansikte... Några trevliga människor flög in i hennes lägenhet och fixade ett flertal hjälpmedel åt mormor så nu kan hon till och med se vad de säger i hennes favorit-serie... days of our lives:)

.... och visst är vi vackra i mormors nya utstyrsel? Och kan man bli sötare än min mormor...

Min kära mormor

Om exakt 6 h och 50 min är jag på väg till min lilla söta 87-åriga mormor... som har varit min idol sedan barnsben. Jag ska vara hos henne över helgen och det ska bli så skönt. Det är få ställen på denna runda jord som jag känner mig så avslappnad på. Bara lukten då jag kommer in i lägenheten gör mig lugn. Jag fasar för den dagen hon inte lever längre. Det är ju så svårt att förstå att dom som alltid har funnits där för en inte alltid kommer att göra det, i alla fall inte rent fysiskt.

Önskar er alla en trevlig helg, ha det så gott tills vi "skrivs" igen! När jag kommer tillbaka ska ni få se en underbar bild på min lilla mormor!

Det är bara för mycket

Nej, det är bara för mycket... inte bara synen i sig... men ärligt!!! Bada i mjölk... har ni någonsin spillt mjölk på handen och känt hur underbart fräscht det luktar? Om inte kan jag informera er om att det luktar precis som resultatet av dålig mat i din mage när den inte förmår stanna kvar på rätt plats utan söker sig uppåt i din kropp...

Men ska det vara någon som orsakar sig själv något sådant så ska det väl vara Herr Bert! Ärligt talat hade detta varit den enda gången jag skulle ha föredragit Bert i en kvinnlig baddräkt!

Miami Vice vs. Colin Farell

I kväll var jag och såg på filmen Miami Vice, ett måste för nostalgifreaks... I början av filmen visste jag inte om jag skulle skratta eller gråta och ångesten över att gå miste om anledningen till att jag ville gå och se filmen smög sig på... Colin Farell, vad i
Guds namn har det gjort med Colin farell, han som skulle rädda den regnigaste dagen i sommar och göra den lite ljusare... titta på honom... se bara!!!

Den här snyggingen till vänster förväntade jag mig att finna och vad fick jag? Jo den där killen som man kan skymta under den vanprydande mustaschen! Vad i hela friden tänker man på då man odlar mustash över dom läpparna och inte bara döljer dem utan även drar det kvinnliga könets fokus från hans otroliga ögon... Det är tydligt att de som ordnade looken inte visste vad som går hem hos det kvinnliga könet... nåja kvinnor, misströsta inte... det blev bättre...

mot slutet av filmen hettade han till och man började kunna ana den där gorgeous Colin Farell... ja, han hettade till på mer än ett sätt...

Vi av det kvinnliga könet fick vårt och det manliga könet fick action så att det räckte till och blev över... sevärt för nostalgiker... jovars! Sevärt för mig.... Jamenvisst!

Släktdrag

Jo nu är det så här att jag behöver er expertis i en mycket viktig fråga. Jag satt i kväll med en vän på det berömda café UH när vi kom in på våra utseenden och faktumet att många tycker att vi påminner dem om en vän, släkting, filmskådis, modell... (ok tillbaka till verkligheten...) Hur som helst spekulerade vi i om vi har samiskt påbrå, båda har lite halvsneda ögon... Vi kom in på släktforskning och jag berättade att jag är släkt med Roger Pontare och han ser ju faktiskt oxå lite samisk ut. Efter ett tag då samtalet flyter på spänner min kompis sina halvsneda ögon på mig och granskar grundligt mitt ansikte... sedan hör jag de minnesvärda orden komma ur hennes mun, lite häpet som om hon kommit på en världssensation... ja nu när du säger det så!

Kära vänner hur ska jag tolka denna nya information, att jag är näst intill en kopia av min långväga släkting... Roger Pontare. Jag har nu grubblat hela kvällen på vad likheten sitter i och kommit fram till att det är ovansidan av huvudet... på morgonen eller i duschen då jag schamponerat håret så att det blir som en knut på huvudet...

... det är den enda logiska förklaringen jag har och jag är i desperat behov av er hjälp då jag i ärlighetens namn känner mig aningen stressad över denna insiktsfulla kommentar... Nu ber jag er att ta en lång titt på Miyala look alike- Roger och berätta för mig vari släktdragen ligger...

Flyg till mig!

Nu får ni inte missa den mycket viktiga länken... boka billigt flyg till mig! Där kan ni boka relativt billigt flyg när ni inom kort ska hälsa på mig... Jag tror att julhandlingen är mycket trevlig i Schweiz, för att inte glömma "billig". Men vissa saker kan man ju inte värdera i pengar!

Min nya bild

Tonårsnostalgi

I nuläget tycker jag att få saker är så intressanta och humoristiska som att sitta i ett samtal med tonåringar och deras lagomt oroliga föräldrar. När åren har gått och det är lite distans mellan mig själv och fjorton-sextonåringarna är det både humoristiskt och smärtsamt att lyssna på dem. Nu pratar jag om de gånger jag träffar tonåringar där det är "vanliga tonårsproblem". Att sitta och höra på processerna är som att se en film om sitt eget liv, nostalgi på hög nivå. Om ni inte förstår känslan kan ni ju se er om på stan, hugga tag i en tonåring med föräldrar och be dem att tillsammans prata med er om vad som är bra gränser och hur dom ser på sina föräldrar... Sedan kan ni räkna gångerna ni känner igen er i vad tonåringen säger (jag lovar det är många gånger) och sedan kommer ni förmodligen till er fasa att märka att ni idag tänker, nästan exakt, vad föräldern säger. Till er fasa... eller lättnad... inser ni då att ni någon gång passerade gränsen då ni blev vuxen... bara ni vet om det är en skrämmande känsla eller inte.

En tonåring klagade på sina föräldrar och jag höll med föräldrarna... i den frågan... Då tittade tonåringen på mig, skrattade och sa "du ska ju vara på min sida ju". En 14-åring beskrev en kompis med orden "hon är en fjortis"... Kunde jag hålla mig från skratt... nej, precis... Jag har just upptäckt att tonåringar är uppfriskande och att man många gånger i deras närhet inte vet om man ska gråta eller skratta. Skulle jag vilja byta liv med dem?!!... Aldrig i livet... Vill du det?

Kommentarer

Ni som ligger på samma iqnivå som jag kanske behöver hjälp med att veta hur ni ska skriva era kära kommentarer till mig.

Under det jag skrivit, ex just nu, finns en grön text där det står comments. Där klickar ni. Sedan skriver ni er kommentar i den stora rutan som kommer upp. Under rutan kryssar ni i others och skriver ert namn (valfritt vad ni vill kalla er, men det är en fördel om jag förstår vem ni är). Längre ner ser ni några stora bokstäver. De ska ni skriva in i den lilla rutan. Klicka sedan på Login and publish...

När kommentarerna kommer in vet jag att ni, med min hjälp, har höjt ert IQ!!!

Lycka till!!!

Hjälp till lägenhet

Nu för alla ni som kan tyska... ni har nu ett uppdrag att hjälpa mig hitta den perfekta lägenheten i Zürich, genom länken homegate (till höger i bloggen). Ni går in på mieten och väjer wohnungen och sedan så många Zürich ni kan på kartan... sedan förväntar jag mig så många tips som möjligt... självklart utifrån vad ni tror passar oss bäst... 1 CHF är 6 kr...

Ett ångermanländskt sommarparadis?!!

Höga kusten vid Järvön

Ett typiskt svenskt båthus vid sandlågan

Rotsidan, söder om Örnsköldsvik

Surströmmingens ursprung- Ulvön

Ulvöns idylliska konkurrent Trysunda

En läcker Schweizare i Björnviken

Kombinerad fiske och båttur vid Ronön

Farbror polisen

Ibland undrar jag om det sitter en röst utanför mitt huvud och viskar in tankar i min lilla hjärna som ett omen om vad som ska komma... Igår pratade jag om hur hemskt det skulle vara att råka köra för fort och mista körkortet då jag nu har exakt en månad och fem dagar innan prövotiden går ut. Om jag någonsin önskar alla poliser i landet längst upp i Lapplands skogar så skulle det vara denna mycket viktiga månad.

... i morse när jag vaknade, efter fyra timmars sömn, skulle jag vara en mycket fin medmänniska och skjutsa Veronica, geniet som lärt mig hur bloggen fungerar, till bussen. På vägen tillbaka ser jag till min stora fasa poliser stå och vinka in folk från vägen. Snabbt som bara den tittar jag på vilken hastighet jag har för att försäkra mig om att lappen kommer att få stanna i min nyinköpta börs. Allt var som det skulle, bilen brummade fram i precis 50 km/h. Duktiga jag... Jag ser hur polisen höjer armen och vinkar in mig till sidan... tusen tankar far igenom mitt huvud... åt jag för mycket glass igår, ger tugummi utslag om jag måste blåsa... Självklart helt fåniga tankar men i pressade situationer så...

Hur som helst lyckas jag stanna bilen utan att köra på polisen och utan motorstopp. Den unga mycket trevliga polisen ber om körkortet och jag säger utan att riktigt förstå varför, till mitt förtret efteråt, att prövotiden snart går ut... sedan då jag ser att han håller i blåsinstrumentet spottar jag ut tugummit och frågar om det ger utslag... Polisen måste ha övat mycket för han svarar nej som om det vore vilken vettig fråga som helst... Han ber mig ta ett djupt andetag och jag blåser lungorna ur mig bara för att höra hur instrumentet piper för fullt... Gud... jag lovar att jag trots att jag visste att jag inte druckit, och aldrig skulle sätta mig i en bil onykter, var fullkomligt stressad över vad jag skulle göra om alkohol på något sätt hade smugit sig in i min kropp utan min vetskap... Stackars lilla mig...

... Sedan hör jag de härligaste orden jag kommer att få höra idag... tack så mycket! Sedan ger han mig mitt kära körkort och jag kör vidare... utan att varken köra på polisen eller få motorstopp... lyckligt medveten om att han inte hade låtit mig köra iväg om instrumentet pipit av fel orsak... Härliga underbara polis... Oh, vad jag längtar tills den 18 september...

Bloggare

Jasså, så är man bloggare då... detta nya fenomen som jag inte vet om jag förstår mig på. Känner jag mig själv rätt kommer jag att spendera hela min söndag, som jag tänkte använda till att bli vackrare, till att sitta inne framför datorn och försöka komma på något att skriva om som är intressant för er... Tills dess... god natt!

Min bild

Testing

Nu ska vi se om jag kan leva upp till det geni jag sägs vara...