Bara 9 arbetsdagar kvar!!! I ärlighetens namn känns det inte som en tröst eftersom varje dag känns som en evighet. Rent intellektuellt vet jag dock att 9 dagar INTE är mycket. Steff tycker att jag ska försöka bli sjukskrivet helt i augusti eftersom han ser hur mycket jobbet stressar mig, men jag vet inte! Om jag jobbar är det ju ca 50 procent i tvà veckor, that's it! Samtidigt kan jag förstà honom... det är inte hälsosamt för mig att jobba... och den här veckan bröt jag totalt ihop. Hela jag skriker nej pà kvällarna när jag tänker pà att det är en till arbetsdag dagen efter. Jag känner mig arg ömsom tom och fàr svàrt att sova. Usch, rekommenderar inte att jobba som barnflicka. Grejen är den att det är sà FRUKTANSVÄRT tràkigt! Jag kollar pà klockan konstant och det är tortyr eftersom tiden näst intill stàr stilla.
10 timmar, varav ca 8 timmar med Jolie, är extremt làng tid. Hade hon varit mitt barn hade det varit annorlunda. Jag hade kunnat flänga runt med henne, träffat kompisar med henne, sett lite pà tv om jag blivit alltför slut pà, làtit henne sysselsätta sig själv ett tag. Nu känns det som om jag màste leka med henne hela tiden. Och... att leka med en 1 1/2 àring i ca 8 timmar är INTE kul och otrooooligt uttröttande!
Dessutom är jag INTE rätt person för ett sàndant här jobb. Jag kan inte underordna mig och samtidigt mà bra- det har jag lärt mig om mig själv! Jämnställdhet är ngt sà självklart för mig och jag klarar inte ut att jobba för en annan som är pà en "högre" nivà! I ärlighetens namn nedvärderar jag inte mig själv- jag nedvärderar dem! Jag ser ner pà dem för att de inte klarar sig utan mig! Tycker att de är inkompententa och blir arg! Vet inte om det är en försvarsmekanism eller om detta verkligen är min syn pà dem som har hemhjälp!
Melodikrysset vecka 46 2024
6 dagar sedan
3 kommentarer:
hmmm... kan förstå det där med att man nästan blir lite sura på dem för att de inte klarar av det utan sin barnflicka. När Anna var sjuk i influensa (så pass att nylonstrumporna hängde på henne!) var det knappt att jag fick åka in och hälsa på henne..undrar om jag faktiskt inte fick vänta tills helgen..hmm.. minns inte.. Så fprt jag var borta, hade de mormor där... känns lite konstigt tycker jag. Sedan stör det mig att det är så "lätt" för människor i dessa kretsar att lämna bort sina barn till höger och vänster. Jag håller med dig ovan förresten om att man är tacksam för socialförsäkringssystemet som vi har i Sverige. Enormt tacksam, men personligen tror jag att vänstern i Sverige är på väg åt fel håll. Men det är som jag alltid säger: lika goda kålsupare allihopa! Finns i ärlighetens namn inget parti som jag tycker är bäst, finns bara partier som är mindre dåliga.
har varit enormt trött den senaste tiden och började för några veckor sedan känna av extraslag. Därför har jag lagt saker och ting på is ett tag. 7 månaders sömnlöshet börjar ta ut sin rätt. Just nu försöker vi få Simon att sova i sin egen säng och att sluta amma på nätterna. Han äter så pass bra på dagarna nu att ätandet på nätterna bara är mys tror jag. Idag somnade han på 20 min, vilket är otroligt jämfört med i tisdags när han låg och kukilurade i 3 timmar! Men han var åtminstone inte missnöjd..;)
Jag känner igen mig i att otrivas på jobbet. Många gånger grämer jag mig för att jag inte tar jobb på taxi, eftersom det är så lätt att få såna jobb här. Men det är som för dig. Jag kollar på klockan hela tiden. OCH blir förbannad på folk som behandlar mig som att jag är lägre stående. (Nu vet jag inte om de behandlar dig så men).
Du gör det otroligt bra som faktiskt går dit ändå. Jag hoppas du kommer på något sätt att stå ut de sista dagarna. Många kramar!
Skicka en kommentar